Svensk litteratur med nya ögon

Den 7 februari hade vi en träff i Martin Koch-rummet med rubriken: ”Svensk litteratur med nya ögon”
-Gymnasielärare Isabell Forslund Vikström berättar om ensamkommande ungdomars möte med svensk litteratur. Elever medverkar. Arrangör: Martin Koch-sällskapet

Vi som mött upp till denna kväll, var medlemmar i Martin Koch Sällskapet och andra intresserade.

Isabell Forslund Vikström, f.d. lärare i svenska/bild vid Martin Koch gymnasiet, angav från början av kvällen tonen; att det handlade om ett samtal mellan åhörare och de medverkande eleverna. Under kvällen utvecklades det till ett samtal om språk och litteratur i olika kulturer.

Att komma till ett nytt land utan att på något sätt kunna dess språk är svårt och eleverna menade att det är mycket viktigt hur de blir bemötta och att komma in i ett socialt sammanhang. Det är av stor vikt att vi inbodda förstår betydelsen av att bli sedd som nyanländ, att få möta vår blick och bli tilltalade, en bekräftelse på att de är välkomna och är en av oss. Som en jämförelse kan man tänka på hur mycket vi uppskattar att bli positivt bemötta när vi är på semester, trots språksvårigheter och okunskap om lokala företeelser.

Isabell berättade att ungdomar i åldrarna 16–19 med annat modersmål än svenska och som saknar full behörighet till gymnasiet får börja på IM-programmet. Där har de möjlighet att studera svenska och andra ämnen. Målet är att eleverna ska läsa in minst 12 ämnen under en tvåårsperiod. Men eftersom elever på gymnasiet har en individuell studieplan så kan detta se olika ut för varje individ. Eftersom det svenska skolsystemet kräver att eleverna har behörighet i form av betyg från grundskolenivå, slutbetyg från årskurs 9, kan detta innebära att personer som redan studerat på den nivån i sitt hemland ändå måste läsa in dessa ämnen i den svenska skolan.

Eleverna menade att undervisningen i Syrien skiljer sig på många sätt från undervisningen i Sverige. I Syrien var det en snävare inriktning, de upplever undervisningen i Sverige bredare, att de uppmuntras till kritiskt tänkande på ett annat sätt.

Under kvällen samtalade vi också om att det berikar vår kultur och tillvaro med nya perspektiv och infallsvinklar från andra länders kulturer. En person på mötet ville just poängtera att det måste ha berikat den svenska skolan med dessa elever från så skilda kulturer, vilket också bekräftades av läraren Isabell, även om hon menar att det var en tuff utmaning för skolan hösten 2015. Skolan har dock lärt sig mycket de här åren, så om det skulle komma en stor mängd flyktingar igen har skolan den erfarenheten som tillgång. Det är mycket som skolan har fått lov att förändra under processens gång.

Birger Sjungargård, präst och aktiv i Martin Koch Sällskapet, framhöll texterna i koranen som mycket målande och poetiska och menar att personer inom Islam får ett förhållande till poetiska uttryck på ett naturligt sätt från början. Enligt eleverna är det talade ordet i arabiskan ofta poetiskt medan däremot skriftspråket är mer återhållet. Det finns flera dialekter inom arabiskan men skriftspråket är gemensamt.

Under samtalet kom flera exempel på att poesi öppnar upp och underlättar att ta till sig ett nytt språk, ett var från Sfi-undervisning med vuxna.

Birger Sjungargård ville lyfta poesin som ungdomens språk med hänvisning till Hedemorabördige poeten Kerstin Hed. Det diskuterades en del fram och tillbaka om det bara är ungdomens språk. En 96-årig man framhöll att poesin betyder oerhört mycket för honom fortfarande, det kanske man kan se som ett tecken på vikten av att hålla sig ung i sinnet.

Medlemmarna i Martin Koch Sällskapet fick en inbjudan av svensklärare vid Martin Koch Gymnasiet att komma till skolan och medverka vid undervisningen när eleverna ska arbeta med poesi.

Som avslutning läste Birger Sjungargård en text av Kerstin Hed, en av medlemmarna i Hedemoraparnassen, som fick avrunda det varma och inspirerande mötet.

”Poesin är ungdomens uttrycksmedel framför andra. Just under dessa år, då man i överkänslig sårbarhet stänger sinnet mot omvärlden, kan lyriken vara ett källflöde, som är en betingelse för själens hälsa.”

Text: Isabell Vikström Forslund och Eva Ersbacken